They say you’re a freak when we’re having fun. Say you must be high when we’re spreading love. We can live fast, fly young – Everyday we celebrate just like we won.

Hittar inte riktigt motivationen hit just nu – jag väntar på något nytt men tänker att det nya kommer få tjuvstartas lite innan äventyret börjar ändå. Orkar inte riktigt vänta hur länge som helst (och just nu känns slutet på countdownen otroligt långt borta). Det kommer bli ny adress, det kommer bli väldigt annorlunda – och bättre, mer tydligt och mer fokus. Men inte riktigt än.
Haft ännu en helg full med konstigheter – precis som det ska vara. Och en vecka full med morgonpass – och för en gångs skull har jag kunnat sova så är knappt ens i närheten av så trött som jag brukar vara. Amazeballs!

Det är grått och disigt och rätt kallt, men idag är en sån där dag när varenda cell i min kropp skickar ut miljoners ljusstrålar som gör världen mjukare och behagligare. Och gladare. Vissa dagar är helt enkelt lite bättre än andra <3

Sometimes there’s airplanes I can’t jump out, sometimes there’s bullshit that don’t work now. We all got our stories but please tell me what there is to complain about. When you’re happy like a fool – let it take you over! When everything is out – you gotta take it in.

Lång helg. Tre långa, lugna dagar med tid att andas. Känns som att det är tusen år sedan jag var på jobbet. Väl värt innan Mars dyker upp, de lediga dagarna är lätträknade månaden innan jag säger hej då till Sverige. Började dagen på fantastiskt humör som dock blev grinigt och irriterat och frustrerat innan jag ens hann vakna ordentligt. Men vissa saker är inte värt att lägga energi på, ibland måste man bara släppa. Men kan ju avslöja att det inte blev bättre av att tre olika frikkin ungar körde på mig med sina minivagnar när jag åkte till affären för att tröstshoppa hårfärg och toastingredienser. Jag och små människor alltså… inte en särskilt bra mix.
Peppen som funnits för planen har börjat vändas om till en än mer hysterisk rastlöshet och frustration över att tiden går för sakta (men jag är ändå stressad – such logiskt liksom). Dags att börja packa ner skor och kläder och allt annat jag fyllt den lilla lägenheten med senaste åren. Små steg i taget säger dem – jag vill bara släppa allt och åka på en gång. Vill ta ryggsäcken som ligger opackad, slänga ner det jag får tag i i farten och bara sätta mig på tåget söderut. Vetskapen om att det är nära får mig att bli lite lätt galen – orkar liksom inte vänta mer nu. Har längtat iväg i över 2 år nu och äntligen äntligen är det dags – jag och äventyret!

Sometimes there’s airplanes I can’t jump out
Sometimes there’s bullshit that don’t work now
We all got our stories but please tell me
What there is to complain about

When you’re happy like a fool
Let it take you over
When everything is out
You gotta take it in

Read more: OneRepublic – Good Life Lyrics | MetroLyrics

We’re singing ”How did we get this far riding on a shooting star? ” It’s like flying on the wings of God. She wants to be free, like a runaway.

Det här när man hittar tiden att spendera en hel kväll med en av sina favoriter, bra grejer. Bra dag igår med andra ord. Har känt ett par dagar att jag är på väg att bli sjuk men är faktiskt piggare idag än igår så håller tummarna för att det inte blir mer än lite ont i halsen. Ska upp i luften i eftermiddag och är lite orolig över mina små öron, men en himla massa nässpray så får det liksom gå bra ändå. 4 leg idag och jag ser fram emot att få lite sol ovan molnen <3
Har lång helg denna veckan och tänkte försöka släpa ut hunden, mig och den trasiga höften på ett par långpromenader – jag saknar att kunna springa like crazy. Är inne på nionde månaden med ont i den där förbannade höften nu, det börjar bli rätt tröttsamt faktiskt. Läkaren sa ju från början att jag skulle räkna med minst ett år innan jag är helt återställd men det är fan inte kul alltså… mina löprundor uppe på galgberget är ju liksom mitt sätt att andas, att blow off some steam och att peppa upp de där endorfinerna. Men ut ska jag iaf i helgen – kommer få krupp om jag inte får röra på mig snart, det får vara värt att knappra voltaren och naproxen ett par dagar efter.

Idag blir jag extra glad över att jag kommer få mat levererat till planet på Bromma – lite lyx att få välja mat och kyckling cashew slår aldrig fel <3  Vad är du extra glad över idag? 

But if you close your eyes, does it almost feel like nothing changed at all? And if you close your eyes, does it almost feel like you’ve been here before? How am I gonna be an optimist about this?

 

Från min lilla lilla lägenhet ser jag både kyrkotornet och ljusen från andra sidan nissan. Och när dimman inte ligger så ser jag de där två vindkraftverken långt långt borta i en helt öppen linje hela vägen från mitt fönster till deras topp. I 49 dagar till kommer de här ynka 18 kvadraten vara mina – platsen där jag bott längre än någonstans jag bott (sen jag var 18). Jag har med ministeg gjort den här lägenheten till min och det första stället där jag verkligen känt att ”det här är hemma”. Och jag kan emellanåt inbilla mig att jag kommer sakna både lägenheten och den lilla söta staden… eller inbillning är det inte, jag kommer sakna en hel del. Jag kommer sakna min lägenhet, staden, många av människorna jag lärt känna här (nästan alla faktiskt) och jag kommer sakna känslan jag får när jag går mil efter mil med musik i öronen och luften luktar västkusthav. Men nu längtar jag – jag längtar så mycket att det enda jag kan tänka på är att komma iväg. Jag vill bara släppa allt och inte behöva göra någonting alls. Jag längtar efter att köpa en bil som ska ta mig de där över 1100 milen, jag längtar efter att bli sönderslagen av lite för stora vågor och jag längtar efter att kunna andas ut den här instängda luften som bott i mina lungor lite för länge. Jag kan inte tänka på annat än soluppgångar och äventyr och på att världen ligger för mina fötter. Drömmaren i mig är redan 2 år framåt i tiden på en helt annan kontinent – de stegen jag tagit för att komma dit jag är idag har varit en del av vägen till att kunna sluta leta. Ständigt i rörelse, det är det som är hemligheten – det magiska receptet. Äventyr och vågor och sand mellan tårna och regn i månader och inga planer och inte en enda någon eller ett enda någonting som håller fast mig – frihet tror jag dom kallar det.

There was money in my pocket, shoes on my feet – But I always felt like the one black sheep. There was food on the table, a place to sleep – But there’s no rest for the one black sheep. Got words to say, lord knows I’m not home but I’m on my way.

Söndag. Solen visar sig och det luktar vår ute. Bra dag med andra ord.
Haft en ynka dag ledigt denna veckan – det jobbas på nu innan countdownen är nere på noll. Fick hoppa in och flyga i fredags (två hysteriskt galna dagar i luften denna veckan – aldrig varit med om så crazy flighter) och när jag väl kom hem var jag beyond sugen på ett glas vin. Var ner på stan en sväng, hann med ett par tre ställen i lugn takt med trevligt sällskap innan jag mötte upp S som haft det rätt tufft sista tiden, minst sagt – en hel del skit helt enkelt. Det är knepigt det där med hur man ska finnas där för någon i deras sorg, känns hur som helst bra att veta att han vet att jag liksom finns där för honom trots att vi hörs mer sällan än ofta. Lugn lördag i soffan och häng hos bästa F&N på kvällen med Mello-pepp – äntligen är festen igång igen! Har längtat efter mello hur länge som helst nu! Så inte direkt den mest händelserika helgen ever. Jag är inte direkt roligast i stan nu med mitt ”varenda krona räknas”-tänk…

Dagarna bara rinner iväg, mitt fokus är rätt… suddigt kan man säga. Firade två år som singel i slutet av December och jag njuter fortfarande varje dag av att vara bara min, det blir mer och mer otänkbart för mig att välja bort alla de fantastiska människorna man träffar för att ”vara någons”. Jag är min egen och jag kan inte acceptera att leva efter regler som någon annan sätter upp för mig – att behöva stå till svars för att man lever efter det man känner, att behöva säga nej när man vill säga ja för att någon tycker att den har rätt att bestämma över ens kropp… jag vet att det upprör folk men för mig känns det bara så otroligt fel. Och den där känslan av frihet has good me hooked, jag är min egen chef och jag kompromissar inte bort den jag är för någon annans välmåendes skull. Rätt enkelt när man tänker efter… jag får försvara min åsikt i frågan oftare än sällan, men när man tänker efter så kan det inte förnekas att det är så det är – jag säger inte att det inte är värt det för majoriteten, men jag är övertygad om att det är många som kompromissar bort delar av det som är det dem är som person endast för att de lever i tron att det inte går att leva utanför normen. Oh well… ett ämne jag har rätt starka åsikter om, och som gör att folk kastar ur sig diverse mindre trevliga ord och påståenden – men jag lever efter devisen ”whatever floats your boat” och jag tror att många skulle må bra av att tänka lite mer åt det hållet ;)

What can I say but I’m wired this way and what can I do but wallow in all of you. What kind of paradise am I looking for? I’ve got everything I want and still I want more.

And I’m thinking bout your lips but we’re too damn sober for mistakes like this. I see you more at night than you do the day – I’m more concerned for what You’ll leave if you stay. I’m not confused it’s just I don’t wanna talk.

Idag gjorde jag något som jag längtat efter att göra i hur många veckor som helst nu, eller iaf sen förra sidan nyårsafton – jag sa upp mig. Berättade för min chef att jag inte kommer vara kvar längre än tills countdownen är nere på 5 dagar. Och det kändes alldeles fantastiskt – som jag sa till F&N när jag var där efter jobbet ”känslan jag får när jag säger upp mig är min nästanfavoritkänsla i världen – förutom att vara på en flygplats eller tågstation eller ett färjeläger och vara på väg iväg, så är det verkligen det bästa jag vet att få göra ett avslut sådär som man gör när man säger upp sig”. Och precis så känner jag – ett avslut är alltid början på något annat och jag har ju nästan aldrig något annat än äventyr planerat när jag gör sånt där. Och så är det denna gången med – adventure is coming!

Och det är måndag – bara det gör ju att jag ler lite mer. Happy Monday liksom <3 Och trots att det nu är Februari (även känd som ”tröttruari” i Anna-land) så är jag så himla pepp och glad och inte alls sådär down som jag alltid blir denna tiden på året annars. Amazeballs! Livet är helt enkelt rätt jävla bra när man har en äventyrs-countdown going.

Och inspirationen är på topp – trots frånvaron av både vin och dekadens ;) 

And you’re tired, have coffee, then you’re tired again and it’s the small victories, a ballpoint pen that’s new. The feeling of cold and how it never broke through.

Det är konstigt hur man kan tycka att man inte har särskilt mkt allt i kalendern men ändå har man inte tid till nästan nånting alls. Det är rätt mycket jobb just nu, i veckan höll vi kvar att bli kvar på borta-bas men fick flyga hem till slut (2 min innan flygplatsen stängde, lucky shot) helt utan passagerare. Det är lite action ändå på det där lilla flygbolaget…

Har nyss börjat min söndag… sov till efter 13 och min kropp är gladast i stan. Höften bråkar fortfarande till och från, mer när jag flyger mkt så har sovit rätt kasst sista tiden men inatt sov jag damn it som en död – underbart! Har inga planer alls förutom att titta på galet många avsnitt Bones och chilla i soffan. Perfekt söndag med andra ord ^^

And I say child don’t need to cry there’s not a single thing that’s wrong with my mind. Yeah, I’m tired of tryna be normal, I’m always over thinking driving myself crazy – So what if I’m fucking crazy.

 

Drömmarna senaste veckorna alltså.. inatt åkte jag buss, spårvagn, båt, taxi och flög. Jag var i Skottland, i London, i Sheffield, på Bromma flygplats och någonstans i Tyskland. Jag tittade på hockey, jag köpte en ”the big issue” av en hemlös, jag jobbade ombord på ett flygplan, jag drack öl med en främling, jag gjorde lumpen, jag hjälpte en kvinna hitta sitt bortadopterade barn, jag var på bal, jag sov i ett stall och det där är inte ens hälften av det jag drömt bara i natt.
Alltså ja, ni hör ju. Konstigt att man är trött när man vaknar liksom. Helt bananas. Men när jag har perioder när jag inte drömmer lika mycket så saknar jag ju det helt otroligt mycket – så jag klagar inte! jag bara konstaterar att det händer en himla massa i mitt huvud hela tiden.

Happy Monday lovers <3 Utnyttja möjligheten att forma veckan till precis så fantastisk som du vet att du vill att den ska vara. I sure will!

You’d never know she was going through a break up – There ain’t a single tear messing up her make up. He thought she’d be sitting home crying but she ain’t goin’ out like that.

Det har snöat nästan hela dagen och till och med jag, som i vanliga fall inte alls är ett fan, har gett världen ett par leenden när jag känt mjuka flingor landa på kinderna. Tog mig till andra sidan stan och hälsade på i det finaste huset jag vet – det där huset med ett armborst på väggen och flera meter i tak, huset som ser ut som ett tvättäkta spökhus och där man får plats – det finns luft där. Fick galna mängder kaffe och äntligen lite tid med min fina vän. Det är konstigt det där hur man kan bo i samma stad men ändå knappt hitta tid att träffas. Härligt att ladda lite energi från det norrländska yrvädret <3

Är ju inte helt 100 än, rösten är fortfarande nästan helt borta… en vecka utan nu. Börjar nästan bli lite orolig över att den inte kommer komma tillbaka. Att jag misshandlat stämbanden en gång för mycket – vilket vore väldigt olägligt, minst sagt. Men positivt tänkande är det som gäller – jag får alla passagerarna på jobbet att skratta och istället för att prata högt med mig själv nonstop här hemma (som jag ju typ alltid gör annars) så övar jag på att hålla tankarna inne i huvudet :P

Tog ytterligare ett steg i den där drömmar-som-blir-verklighet-planen igår. Det är så stora ord överallt och jag känner varenda gång jag hör det att jag vägrar vägrar vägrar bli en sån, jag tänker inte fastna någonstans med en ryggsäck full med drömmar som jag aldrig lever ut för att erkorrhjulet är så bekvämt. Jag är skyldig mig själv att leva det här lilla livet till fullo – och meningen med mitt liv är att vara så lycklig och glad som det bara går, att uppleva världen och att känna glädjerus och äventyrsfjärilar i magen så ofta jag bara kan. Och vardag som bara är transporttid kommer inte ge mig det. Så enkelt är det.

Gör det ni drömmer om, låt inte rädslan för att misslyckas hindra er <3